Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /storage/content/44/185544/pannkakorna.se/public_html/wp-includes/pomo/plural-forms.php on line 210 Pannkakor - Här hittar ni allt ni behöver veta om pannkakor

Pannkakor

Pannkakor

Pannkakans ursprung och historia är omdiskuterad och svår att fastställa. 1538 omskrivs pannkakan för första gången i en svensk skrift av Olaus Petri, en humanist, historiker, författare och diakon från Örebro. I skriften är det inte tydligt vad det är för sorts pannkaka Petri beskriver, men klart är att maträtten existerade. Troligtvis är pannkakor en mycket gammal rätt då stärkelserik mat alltid mättat bra, och då mjöl var en basingrediens redan under förhistorisk tid.

Arkeologiska utgrävningar har påvisat mycket tidiga spår av pannkakor, och i våra forntida samhällen verkar det som att mjöl blandades ut med vatten eller mjölk till en smet som tillagades över öppen eld. Före vedspisens intåg var den öppna elden det givna tillagningssättet av livsmedel och man kan tänka sig att pannkakan utvecklades från smet till just kaka först när vedspisen och stekpannor ersatte den öppna elden. Runt om i Europa och övriga världen återfinns ocksåPannkakor bakgrund pannkakan, och det sägs att pannkakor åts i romarriket, men då ungefär på samma sätt som vi äter bröd idag.

I Sverige associerar vi även pannkakor med ärtsoppa. När Sverige var katolskt under 1200-talet och 1300-talet fastade man fredag, lördag och söndag varje vecka, och på torsdagen såg man därför till att äta något lyxigare och mer mättande så man stod sig under fastan. Ärtor ansågs vara en delikatess och fläskkött var det vanligast förekommande köttet under medeltiden.

Den fastefria torsdagskvällen bjöd därför ofta på en soppa baserad på ärtor med fläsk i och denna tradition stod sig även under den kristna reformationen och har bevarats ända fram till idag, även om få kanske vet varför ärtsoppa och torsdagar hänger ihop. Varför pannkakan kom att serveras som tillbehör eller efterrätt tillsammans med ärtsoppan kanske också har sitt ursprung i den katolska fastan. Innan veckans tre fastedagar inleddes kan man ju tänka sig att man gärna ville äta det mest mättande köket kunde uppbringa på den tiden.

Pannkakor i världen

Runt om i världen återfinns pannkakan på middagsbordet. Maträttens spridning är enorm och de flesta nationaliteter har sin typ av pannkaka. Den amerikanska pannkakan är tjock, fluffig och matig, och jäsmedel samt bakpulver används för att få den rätta konsistensen. Amerikanska pannkakor har kommit att spridas till närliggande länder som Kanada, men även i Sverige börjar denna typ av pannkaka bli populär.

Tillbehören och smaksättningarna av den amerikanska pannkakan varierar i det närmast oändliga, och i USA finns det alla tänkbara sorters tillbehör att välja mellan till pannkakan. Amerikanarna ser pannkakan som frukostmat och brukar inte tillaga den till lunch eller middag. I Frankrike kallas pannkakor för crêpes, och äts antigen som en söt efterrätt, likt den svenska, eller fylls med någon typ av matigare stuvning eller kött eller flamberas.

Galetter

Galetter är en annan variant av franska pannkakor som görs av bovetemjöl istället för vetemjöl och är betydligt större än crêpes. Galetter serveras i huvudsak som en varmrätt och crêpes som en efterrätt. En populär galette är en variant där man bakar in ost, skinka och ägg i pannkakan, denna sort brukar kallas för ”Galette Complète”.

I Tyskland och Holland återfinns också pannkakan på restauranger och i hushållen. Tyska pannkakor, ”pfannkuchen”, liknar vår ugnspannkaka eller tjockpannkaka, men innehåller mer ägg och även lite bakpulver. Tyskarna steker ofta sina pannkakor i olja istället för i smör så att de får en lätt friterad textur. Vanliga tillbehör är sylt och grädde, eller frukt som i många andra länder. De holländska ”pannenkoeken” är tunna och riktigt stora pannkakor som brukar serveras med söta tillbehör som färsk frukt och grädde eller matigare tillbehör likt de franska galetterna. Holländarna äter även en annan form av pannkakor som är mindre och tjockare och benämns som ”poffertjes”.

Denna variant serveras med smält smör, florsocker eller vaniljsås. I Österrike kan man äta en söt och tjock pannkaka som går under namnet ”Kaiserschmarrn”. Det är en luftig pannkaka som steks på låg värme i rikligt med smör och traditionellt ska innehålla rommarinerade russin. När pannkakan är färdigstekt rivs den sönder i småbitar och serveras med nötter, äpplen eller plommonkompott. Kejsaren Franz Joseph I, som styrde landet mellan 1848 till 1916, älskade denna typ av pannkaka och rätten är därför uppkallad efter honom.

Blinier

I östeuropeiska länder äter man också pannkakor eller blini, blinier eller blitz. Bovetemjöl är den mjölsort som är vanligast förekommande i dessa länders pannkakssmet och just blinier associeras med det ryska köket. Förutom bovetemjöl innehåller den ryska blinin jäst och serveras inte med sötsaker utan med kaviar, smetana och lök. Det finns många versioner av denna sortens pannkaka och andra typer innehåller rivet äpple, potatis eller russin.

Blinier förekommer också i Sverige, precis som amerikanska pannkakor, och på svenska restauranger brukar de serveras med tillbehör vi förknippar med rårakor, det vill säga löjrom, rödlök och gräddfil. Svenska råvaror som liknar de ryska. Rökt lax, räkor, pannkakor blinierkräftstjärtar, gräddfil, crème fraiche, citron och färska örter som dill och gräslök förekommer också. Finskarnas ”pannukakku” är i princip identisk med den svenska ugnspannkakan eller tjockpannkakan. Den tillagas i ugnen och serveras sedan skuren i mindre kvadrater med till exempel färsk frukt, sylt och vispad grädde.

De pannkakor som äts i Indien är ofta matiga och baserade på ris och malda vita linser, istället för vårt klassiska vetemjöl. I Indien är pannkakor en typisk frukosträtt precis som i USA, men här satsar man på finhackade grönsaker, lök och tomater som de främsta tillbehören, långt bort från bacon och jordnötssmör. I Asien florerar det mängder av rätter som på många sätt liknar våra traditionella pannkakor, men precis som de indiska är det matiga versioner som är populärast.

Den japanska rätten ”Okonomiyaki” kan liknas vid en pannkaka eller en omelett som grillas eller steks. Smeten utgörs av mjöl, vatten, buljong, vitkål och riven potatis. Pannkakan garneras ofta med en rad andra ingredienser som kött, skaldjur, kimchi och ost. I Vietnam är den lätta och krispiga pannkakan ”Bao Xeo” mycket vanlig. Denna pannkakssort görs av kokosmjölk och fylls sedan med räkor, kyckling eller fläsk samt vårlök, sallad, böngroddar och koriander. I Venezuela och Colombia förekommer en för oss ovanlig pannkakstyp som kallas för ”Cachapas”. Rätten utgörs av små majspannkakor som läggs ihop två och två med smält, gärna schweizisk, ost emellan.

Olika smetar

Att pannkakan är populär världen över råder det ingen tvekan om! Denna enkla och ofta billiga maträtt är tacksam att laga och går att kombinera med de flesta sorters tillbehör, då pannkakans grundsmak inte är speciellt kraftig. Den milda smaken gör att pannkakan kan gifta sig med allt från söt frukt till kryddstarka grönsaksröror och delikata skaldjur.

Att steka pannkakor är inte svårt men kan kräva lite övning innan det rätta handlaget infinner sig. Sannolikt finns hundratusentals olika pannkaksrecept i Sverige, även om ingredienserna i mångt och mycket är desamma, alla familjer och personer gör sina speciella typer av pannkakor. Vissa använder mer ägg än andra, en del tillsätter en knivsudd pannkakor smetbakpulver och andra hoppar helt över saltet. Den svenska pannkakan är lite som den italienska tomatsåsen, det finns ett speciellt recept och en tradition som är unik för varje familj.

För att tillaga pannkakor behöver man givetvis en pannkakssmet. Denna består traditionellt av vetemjöl, mjölk, ägg och salt. Måtten varierar och det finns inte ett recept som samtliga svenskar använder. Vissa tillsätter socker i sina pannkakssmetar, en del anser att grädde eller smält smör hör hemma i smeten och andra gillar att byta ut en del av vetemjölet mot en grövre sort som dinkelmjöl eller rågmjöl. Även om det råder små modifieringar är det oftast tunna pannkakor som tillagas av den färdiga pannkakssmeten i Sverige. Även om tjockare och luftiga amerikanska pannkakor har letat sig in i många svenska hem föredrar många den klassiska tunna och frasiga pannkakan stekt i smör.

Ett traditionellt och sedvanligt recept på tunna svenska pannkakor kan lyda enligt följande: 3 dl vetemjöl, 6 dl mjölk, 3 ägg, ½ tsk salt och smör till stekning. Detta är vanligt förekommande måttangivelser och ingredienslistan är kort och innehåller inget socker eller jäsningsmedel. För många är pannkakor något av en räddare i nöden då de råvaror man behöver är stapelvaror som man nästan alltid har hemma.

Stek i smör

När man vispar samman en pannkakssmet finns det vissa enkla tips och trix som ibland står angivna i recepten, och som ibland inte nämns överhuvudtaget. Efter att man mätt upp vetemjölet i en passande bunke förekommer det att man tillsätter ägg och mjölk direkt och vispar samman samtliga ingredienser på en och samma gång. Risken med detta arbetssätt är att man får en klumpig pannkakssmet.

Vissa recept uppger att man ska tillsätta hälften av mängden mjölk till mjölet, och arbeta samman dessa två ingredienser i första momentet. Detta är klokt då äggen inte kommer att dra till sig något av det torra mjölet som senare blir svårutredda klumpar. När man arbetat samman mjölet med hälften av mjölken kan man späda den då ganska tjocka smeten med den resterande mjölken och vispa ännu lite mer. När mjölet och mjölken helt har gift sig är det dags för äggen.pannkakor smör

Dessa blandar sig då fint med den resterande smeten och har ingen möjlighet att bina någon torrvara och orsaka tråkiga klumpar. Saltet är vanligt att tillsätta allra sist. Saltet förhöjer den färdiga pannkakans smak. Vissa anser att man får den bästa pannkakssmeten om man låter den färdiga smeten vila och svälla en stund i kylskåpet. Konsistensen på pannkakorna kan bli bättre menar förespråkare av denna metod, samtidigt som de hävdar att pannkakorna håller ihop bättre under stekningen.

En halvtimmes svälltid räcker menar vissa, medan andra anser att smeten ska stå minst ett dygn i kylskåpet innan stekningen påbörjas.

Att tillsätta kolsyrat vatten eller grädde till pannkakssmeten menar andra förbättrar de färdiga pannkakornas luftighet samt sprödhet. Tillsatt smält smör i smeten är ett måste för en del både för smak och för enklare gräddning. Har du inkorporerat extra smör i smeten kan du spara in på smörmängden då du steker dina pannkakor, om du har en effektiv stekpanna vill säga.

Hur man än blandar sin pannkakssmet och vilka ingredienser man än anser är ett måste, är målet för pannkakstillverkare detsamma; en slät, klumpfri och balanserad pannkakssmet som kommer att generera smakrika, tunna och spröda pannkakor. De flesta pannkaksrecept rekommenderar att man steker pannkakorna på medelhög värme på spisen. Även här råder det olika åsikter beroende på hur man tycker att pannkakor ska smaka.

Vissa vill servera dem på gränsen till övergräddade för extra frasighet och tydlig smörsmak medan andra bara vill ha dem lätt gräddade för en mildare smak. Om man steker i smör eller olja varierar också från person till person, och givetvis vilka tillbehör man äter till de färdiga pannkakorna. Endast sylt tycker vissa medan andra föredrar både frukt, bär, sylt, vispad grädde och glass.

En pannkakslagg, plättlagg eller gjutjärnspanna är ett absolut måste för en del medan andra tycker att det går lika bra att grädda pannkakor i en teflonbelagd stekpanna. Tipsen, trixen och arbetsmetoderna varierar från norr till söder rörande denna älskade maträtt, och det verkar alltid finns nya tekniker och ingredienser att ta till eller prova när det kommer till pannkakor.

Ugnspannkakor

Förutom tunna pannkakor finns det andra vanliga typer av pannkakor runt om i Sverige. Ugnspannkakan, tjockpannkakan eller fläskpannkakan är en sådan. I vissa län är ugnspannkaka synonymt med pannkaka och tunna pannkakor med plättar. Beroende på var i landet man befinner sig har man olika benämningar på den tunna respektive den tjocka pannkakan.

Tjockpannkakan som tillagas i ugnen kallas enbart för pannkaka i bland annat Skåne, Norrbotten, Västerbotten ungspannkakoroch Blekinge, och här är det benämningen plättar som gäller för den pannkakstyp som tillagas i stekpanna på spisen. Saffranspannkaka eller Gotlandspannkaka är en pannkakssort som är vanligt förekommande på just Gotland. Denna sortens pannkaka innehåller saffran samt hackad mandel och även grötris och dateras till 1700-talet och 1800-talet.

Den gotländska tjockpannkakan sägs höra samman med julen och vara en rätt som uppstod på grund av att man tog tillvara på den överblivna risgrynsgröten. Det är inte känt om saffranspannkakan föddes på just Gotland eller om den kom till ön via utländska vägar. Saffran är och har varit en mycket exklusiv krydda ända sedan 1500-talet och risgrynsgröt med saffran förekom under medeltiden, men bara i välbärgade familjer. Idag är saffranspannkakan en typisk Gotländsk specialitet som avnjuts av både turister och öbor året om. Ålandspannkakan påminner om Gotlandspannkakan då den också innehåller risgrynsgröt eller mannagrynsgröt.

Den tjocka fläskpannkakan är släkt med Kolbullen som precis som fläskpannkakan innehåller rökt eller rimmat fläsk samt en smet gjord på vatten, salt och vetemjöl. Denna tjockpannkaka sägs ha sitt ursprung i mattraditionerna som uppstod runt skogshuggare, rallare och kolare under medeltiden. Att förvara färskvaror som mjölk och ägg gick inte på den tiden men att tillaga denna form av pannkaka över öppen eld gick fint.

Äggfria pannkakor

Den tjocka ugnspannkakan är vanlig även idag. Smeten görs i princip på samma sätt som förr. Den vispas samman till tunna pannkakor, med skillnaden att den ofta innehåller mer ägg. Vill man tillsätta fläsk i pannkakan kan man steka detta i ugnen i den ugnsform eller gjutjärnspanna som man valt att använda för tillagning av sin tjockpannkaka. Hela pannkakan tar då smak av det stekta fläsket och den salta smaken gifter sig bra med exempelvis lingonsylt som är ett traditionellt tillbehör.

Den något tjockare pannkakssmeten hälls över det halvstekta fläsket i en ugnsfast form eller i en stekpanna som tål ugnsvärme, och sedan gräddas pannkakan i cirka tjugo eller trettio minuter. Den färdiga pannkakan blir luftig men samtidigt ganska tung, och kan serveras med sallad och rårörda lingon eller göras till en sötare rätt genom att man tillsätter äpplen eller bär i smeten.

Tjockpannkakan eller ugnspannkakan sköter sig med fördel helt själv i ugnen medan tunna pannkakor kräver lite mer arbete.

Samtliga pannkakstyper går enkelt att anpassa efter olika dieter och allergier. Glutenallergiker kan ersätta vetemjölet i pannkakssmeten med fiberhusk, majsmjöl, potatismjöl, mandelmjöl eller kanske rismjöl. Så länge man har en torrvara som binder vätskan kan man använda sig av i princip vilken mjölsort som helst.

Laktosallergiker kan byta ut komjölken mot en laktosfri variant eller testa någon vegetabilisk dryck som sojadryck, risdryck eller havredryck. Även äggfria pannkakor går bra att göra om man är vegan eller allergisk, de kan ersättas med potatismjöl eller lite bakpulver. De allra flesta pannkaksrecept går att modifiera efter eget huvud och vald livsstil. I vissa länder har man inte en lika tydlig tradition av att äta mjölkprodukter och stärkelserika livsmedel som vi har i Norden, vilket gör att pannkakan ser väldigt annorlunda ut världen över.

Norr över kan pannkakor smaksättas med blod och kallas för blodplättar eller blodpannkakor. Att äta maträtter med blod är vanligt på många håll i Sverige; allt från blodkorv, blodpudding, blodpalt och svartsoppa är delikatesser och vardagsmat som förekommer i olika delar av vårt avlånga land.

Olika fyllningar

Det som är extra fiffigt med pannkakor är att man kan tillaga dem efter devisen; man tager vad man haver. Det går att smaksätta pannkakor på otroligt många sätt, både tunna och tjocka. För en riktigt matig ugnspannkaka kan du riva ner morötter, squash eller ost i smeten, eller välja att inkorporera finhackad lök, smakrika örter eller spenat i smeten. Det går att krydda tunna pannkakor med i princip vad som helst för en ny dimension samt fylla dem vad man än har hemma. Att gratinera tunna pannkakor i ugnen med riven ost över är en populär klassiker.

Denna typ av pannkakor väljer vi svenskar ofta att kalla för crêpes, även om det är den franska benämningen på tunna pannkakor utan fyllning. pannkakor köttfärsSvampstuvning, tonfiskröra, stenbitsrom, skaldjursröra eller smaksatt köttfärssås är alla exempel på trevliga fyllningar som kan omslutas av en pannkaka. Crêpes kan serveras varma eller kalla och kan även fyllas med söta tillbehör som fruktsallad, choklad eller smaksatt vispad grädde.

När det kommer till fyllningar och till smaksättningar av dina tunna och tjocka pannkakor är det bara din egen fantasi som sätter gränserna. Inspireras gärna från andra matkulturer och gör en pannkaka med asiatiska smakinfluenser eller indiska. Webben är en stor källa till kunskap om utländska kulturer och kök, och med enkla medel kan du kombinera helt nya smaker med den tunna svenska pannkakan. Satsa på italienskt, asiatiskt eller amerikanskt!

Nära populära fyllningar är :

  • Svampstuvning
  • Tonfiskröra
  • Stenbitsrom
  • Skaldjursröra
  • Köttförssås

Pannkakor går hem hos ”alla”

Då pannkakor går hem hos de flesta i familjen kan man variera tillbehören för att rätten inte ska kännas uttjatad och omodern. Vill ni äta söta pannkakor kan ni prova att toppa dem med tillbehör som citron och socker, smör och lönnsirap, riven choklad, fruktsallad, glass, muscovadosocker, glass, fruktkompott, sylt, äppelmos, stekta äpplen, färsk frukt eller honung. Söker du matigare alternativ kan du helt sluta tänka på pannkakan som en efterrätt och istället se den som en mättande huvudrätt.

Olika typer av sallader går utmärkt att servera till en ugnspannkaka samt olika spännande röror baserade på fisk och skaldjur eller kött. Tycker du om stuvningar kan du göra ett par olika att fylla dina pannkakor med. Gratinera dem gärna i ugnen med riven ost över och servera med en fräsch sallad, då har du en enkel och smakrik middag snabbt på bordet. Vill du helt avstå från de tunna pannkakorna kan du ge dig i kast med de små ryska blinierna.

De ryska plättarna är en utmärkt förrätt som känns lyxig. De är lite mer komplicerade än våra traditionella svenska pannkakor eller plättar då smeten ska jäsa.

Bovetemjöl, öl och färsk jäst är klassiska ingredienser i en smet till blinier. Smeten ska jäsa i omkring en timme och ett arbetsmoment som innefattar uppvispad äggvita är också vanligt. Att vända ner vitorna i smeten är ofta det sista arbetsmomentet för riktigt fluffiga pannkakor.

En typ av pannkakssmet används också när man gör så kallade raggmunkar eller rårakor. När man gör raggmunkar vispar man ihop mjölk, ägg, vetemjöl och salt precis som när man gör en pannkakssmet och sedan tillsätter man riven potatis. Raggmunken serveras med stekt fläsk och lingonsylt. Rårakan innehåller traditionell, endast råriven, potatis som stekts i smör utan att ha blandats ut i en pannkakssmet, men ibland blandas benämningen på de båda potatisbaserade pannkakorna ihop. Rårakor kan serveras med fläsk och lingonsylt, precis som raggmunk, eller med löjrom, rödlök och gräddfil likt den svenska versionen av de ryska blinierna.

För mer detaljerad information om pannkakans historia läs här!